Lyssna: Bussarna låter som valar
Boende nära bussparkeringen i Lund väcks av oljudet – liknar en skrikande valflock
Nu tvingas Swebus åtgärda problemet.
Aftonbladet.se (tisdag den 12 ferbruari)
Här styr mobben – DN i konflikternas Kenya
DN onsdag 13 februari
I ”Så arbetar en journalist” (Amnestål m fl, 2002, LIBER) återfinns följande kriterier för en nyhet:
Nått läsaren inte visste
Behov, nytta eller nöje av att veta
Ovanlig, nyss inträffad händelse
Process som får konsekvenser för många
En åsikt som drabbar många
Upplevelse att identifiera sig med
Överraskande
Nyhet som är exklusive för tidningen
Dessa hade jag med mig när jag gav mig på uppgiften, att välja ut två nyheter/händelser och värdera.
Den första nyheten var ”Bussarna låter som valar” ifrån aftonbladets nätversion. Det är ingen revolutionerande nyhet men jag tyckte den var kul. Den andra var onsdagens reportage i DN om konflikten i Kenya. Varför fanns dessa på förstasidan ?
För valarna så gälle kriterierna att, läsaren inte visste detta, nöje av att veta (knappas nytta eller behov), ovanlig och nyss inträffad händelse som dessutom kan upplevas online, jag kan identifiera mig i händelsen och den är överraskande och inte minst nyheten är exklusiv. Utan att kunna uppleva den, hade den inte fungerat lika bra. Jag blev jättenyfiken, hur sjutton låter en skriande valflock. Den väckte tankar och roliga sådana…målgruppen får nog anses personer med viss humor.
Min andra nyhet hade en helt annan karaktär. Det var ett reportage med både personporträtt och en beskrivning över det eskalerande våldet i Kenya. Bilderna har fastnat på näthinnan och texten har hängt upp sig mot den. Den berörde mig och helt klart negativt. Jag tyckte den var stark och gav mig en fördjupad bild över konflikterna i Kenya, nått jag inte visste. Nyttan var en större förståelse över oroligheterna i kenya, jag tycker med bilderna till, att det var en ovanlig och delvis överraskande händelse, våld med knivar och pilbågar (fattigdomsvåld och oplanerat/oorganiserat ?). Bilderna gav en styrka åt reportaget och gav tidningen en exklusivitet. Utan hade jag nog inte fastnat lika starkt för artikeln. Målgruppen är via bilderna många (dramatisk och väcker frågor). Innehållet i sig vänder sig till samhällsengagerade och kanske företrädesvis ulandsintresserade.
Det var en förstasidesnyhet och i Erik Fichtelius bok ”Nyhetsjournalistik”(1997, UR) refererar han till Håkan Hvitfelt, som undersökt vad för kriterier som ökar sannolikheten för att nyheten hamnar på förstasidan. Sannolikheten ökar desto mer den behandlar: Ett traditionellt sakområde och det är kort avstånd, till faktiska händelser, som dels är sensationella och överraskande, dels handlar om vissa enskilda personer och är enkla, men är viktiga eller relevanta, utspelas under kort tid som en del av tema, samt är negativa och härstammar från traditionella källor
För denna händelse i Kenya så gäller: Att det är en faktisk händelse är helt klart, sensationellt och överraskande (bilderna), den handlar om vissa enskilda (en person nästan ihjälslagen på bild), storyn är enkel (våld över mark och makt, händelsen) känns som en ögonblicks/nutids skildring i en eskalerande våldsspiral i Kenya. Känns viktigt och en utlandskorrespondent med kameraman är en traditionell källa. Jämfört med kriterierna känns det helt rätt med att det är en förstasidesnyhet…..men det är bilden/rna som gör det.
I bägge har jag indirekt anknytning, sambo från Lund och jag är född i Kenya. Det här upptäckte jag i analysen. Mitt geografiska avstånd är inte så stort.
Nyheter är subjektiva i den bemärkelsen att samma nyhet kommer värderas olika av olika människor med olika normer och värderingar. Med detta i bakhuvudet värderade både utifrån min upplevelse, men också ett försök till objektivare viktning mot kriterierna. Givetvis kan vissa kriterier som nära, tid och ovanlig bestämmas men målgruppen/rna avgör dess verkliga värde.
Jag sökte av nätet och kanske det mest intressantaste vad gäller nyhetsvärdering hittade jag på UR hemsida (http://www.ur.se/rampmedialjud/textsida3.html ) ”tvärtomkriterierna”.
Att fundera på varifrån rapporterar nyheter aldrig:- Geografiskt- Samhälleligt- Kulturellt- Politiskt- Åldersmässigt- Könsmässigt- Intressesfären- Känslomässigt- Kroppsligt.
Från en som numera har ett annat/tydligare perspektiv på nyheter/händelser.....
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej!
Jag tycker det är bra att du valde händelser som de flesta antagligen inte valt att belysa. Att du var klar över kriterierna för nyhetsvärdering och redovisade dem var ett plus. Saknar iofs en klarare uppställning i inlägget. Det blev lite rörigt på sina ställen, men inget som störde överdrivet mycket. Sedan spelar ju alltid en viss subjektivitet in i nyheter, hur objektiv man än försöker vara. En rolig sak att fundera över är hur många länder som försvinner i mediebruset, och hur många händelser som går förlorade. En ynka korrespondent ska täcka ett gigantiskt område. Många gånger delar "utrikeskorrar" hotell och umgås i flock, vilket givetvis färgar av sig på nyheterna.
Hej
Det är intressant att iaktta om nätupplagor och därigenom tidningars möjligheter att förse flera sinnen på samma gång med näring. Nättidningar kan som sagt använda sig av andra medieformer för att nå ut med sitt budskap som till exempel ljud. Det är intressant med en sådan artikel och hur du upplevde att detta bidrog till läsningen av densamme.
Det är alltid intressant att läsa om Hvitfeldts teorier och att han säger att ” Ett traditionellt sakområde och det är kort avstånd, till faktiska händelser, som dels är sensationella och överraskande, dels handlar om vissa enskilda personer och är enkla, men är viktiga eller relevanta, utspelas under kort tid som en del av tema, samt är negativa och härstammar från traditionella källor”
Och anledningen att något hamnar i medier är ofta att journalister just väljer någons perspektiv. Man märker ofta att T.ex. TV- nyheter som rapporterar om något fort går in på om det finns skadade svenskar eller om svenskar befann sig i närheten.
Skicka en kommentar