Jag arbetar inom myndighetsvärlden. Det är sällan man ser bra granskningar av myndigheterna och hur makten i samhället utövas. Inte i enskilda ärenden utan de större frågorna om myndighetsstyrning i stort. Det är allvarligt när den tredje makten (media) inte klarar fullgöra sitt uppdrag att på ett bra sätt granska den styrande makten. Jag tycker det verkar som att man ofta skildrar en vinkel och arbetar inte klart en story och någon dag senare kommer en annan vinkling eller en annan del av storyn. Om man inte har ”koll” hur ska man kunna vara exempelvis konsekvensneutral? Att skriva på andras material innebär ingen direkt egen granskning eller nyhetsvärdering (vinklingen) av en story. Vi har ofta diskussion på jobbet kring specialisering kontra generalisering (kompetensprofiler vid rekryteringar) och ett dilemma att det är svårt som generalist att kunna en fråga som en specialist. Ibland behövs specialisten för att kunna förstå och för effektiv produktion. Nyhetsbyråerna kan de hålla sig med det, lokaltidningen etc. Självklart till viss del. ”Time is money” är nog det största problemet. Gunnar Nygren menar att den enskilde journalistens egna makt/inflytande över sitt dagliga arbete ändrats och mera av arbetet är produktion och inte granskning. Däremot lyfts medias ökande makt fram. Mer makt med sämre granskning. Marknadsstyrd journalistik där ekonomin är allt viktigare där journalisten blir svagare. En tredjedel av journalisterna har inte fasta jobb vilket också ger en svagare ställning. Web ger en annan roll som samtals ledare pg a tvåvägskommunikation. Svårare med deadlines då det alltid är deadline. Mera pågående process av innehållsgranskning, blir det fel, rätta. En ökad publikstyrning via webben riskerar styra innehållet allt mer.
Irak kriget gav Nick Davies inspiration, media var en viktig spelare i upptakten. Hur kunde man lägga ut så mycket felaktiga information. Han anser att journalistiken blivit ekonomiskt styrd. Journalisten har allt mindre tid idag. De stora media koncernerna har starka ekonomiska intressen. Journalisterna sitter vid datorerna och är inte ute och skapar egna kontaktnät eller har tid att kontrollera fakta. 80 % av inrikes materialet kom från nyhetsbyråerna eller PR byråer. 12 % hade kollats upp ordentligt. 12 % av eget journalistiskt arbete…..
Det är illa. Vem ska ge sanningen i samhället ?
Samhället idag är komplext och det är verkligen svårt att tränga in i djupet i samhällsfrågor, eller spegla en händelse ur flera aspekter. Försök utkräva ansvar idag? Gunnar Nygren anser det är viktig att diskutera grunderna för journalistiken, ex stora delar av nätet används inte de etiska reglerna. Prata mer om innehållet i media och inte bara teknik och ekonomi.
En stark grupp journalister kan balansera de ekonomiska intressena (etik, innehåll mot teknik och ekonomi). Inte bra om att journalisterna bara blir innehållsleverantörer för att svara upp mot ekonomiska krav. Journalistikens samhällsbetydelse är viktig och fyller en viktig funktion.
Nick Davies föreslår att innehållsdeklarera medierna. Mångfald ger fler granskande vinklingar och att journalisterna behöver själva ta tag i situationen genom att kräva mera tid.
Ytterst är det en demokratifråga om public service. En motkraft kan vara att fortsätta via skattemedel en mångfald av media. MEN då måste media visa att de inte är populistiska innehållsleverantörer…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är intressant att även du, som myndighetsanställd, saknar granskningen i media av ditt och dina kollegors arbete. Kan ni göra något själva åt detta? Märker ni av felaktigheter som media borde få ta del av för att i sin tur kunna meddela resten av världen (ja, eller åtminstone lokalsamhället som berörs…)? Har ni då ett ansvar att tipsa om detta material? Det var bara en tanke jag fick när jag funderade på ansvarsfrågan och det du har skrivit.
Jag håller med om att det kan vara svårt för såväl anställda som journalister att både se de viktiga detaljerna som gör historien intressant, och helheten som gör detaljerna till just en story. Som journalist måste man dels veta lite om mycket, och mycket om en hel del. Inte så lätt alla gånger, men då kommer vi tillbaka till det viktiga ”att våga fråga”. Alla kan inte veta allt, men det gäller då att släppa all prestige och våga stå för att man inte vet.
När det gäller public service får vi innerligt hoppas att den blir kvar. Och att den kan växa sig starkare. Frågan är om vi som medborgare och journalister kan påverka detta. Jag tror det, även om makten delvis har flyttats från journalisterna på fältet till media i centrum, så är yrkesgruppen fortfarande stark och med stor påverkanskraft. Låt oss se till att det förblir så.
/Lena
Det är oroande att man inte ser bra granskningar av myndigheterna. Undrar vad det beror på? Kanske finns inte den tid som krävs för en gedigen research? Det verkar som journalisten ska vara både specialist och generalist. Självklart kan en journalist inte var expert på alla områden, därför borde det iallafall finnas en större efterfrågan efter specialiserade journalister. Med tanke på överflödet av journalister borde en arbetsgivare lätt kunna finna en journalist som också är specialist på det område de skriver om. Det borde kunna skapa bättre granskningar och ge större tyngd i artiklarna, t ex en journalist som också är civilekonom om de skriver om ekonomi. Precis som du skriver "Time is Money", är antagligen tiden och inflytandet över det egna arbetet det största problemet. Ganska oroväckande att medias makt ökar när kvaliten på det journalistiska arbetet sjunker. Bara 12% är eget material, visst är det skrämmande! Intressant att du nämner Public Service som en motkraft. Ja, faktiskt, om public service producerar seriösare nyheter så borde de kommersialiserade nyheterna tappa tittare/läsare. Seriösa kanaler borde alltså kunna konkurrera ut oseriösa ytliga nyheter och kanske det är en tänkbar lösning?
Skicka en kommentar