Blogg E. Elements of Journalism

Problemet är att uppdragsgivaren idag inte formulerat uppdraget eller att journalisterna stämmer av uppdraget med sin uppdragsgivare.

För mig började elements av journalism med en mycket intressant mening om vårt tids lösa behov av nyheter mycket för att känna oss trygga. Jag läste sen boken med tanken om hur journalisterna självkritiskt granskar och vänder och vrider på sig själva, men hur mycket påverkar människors ändrade värderingar och beteenden journalism. Jag tycker att de journalistiska utgångspunkterna resoneras kring i ett innefrån perspektiv där nog i grund och botten alla är relativt överens. En gnagande känsla finns att det är omvärldens sätt (inte bara kommersialiseringen) att betrakta media och journalism man behöver titta mer på. För mig är medias roll och funktion kanske mer intressant att reflektera än alla utgångspunkter som definierar själva utförandet av journalistiken.

Punkterna 2 (lojalitet mot medborgarna), 5 (oberoende granskaren) och 6 (forum för kritik) fastnade jag extra för i Kovach & Rosenstiel bok elements of journalism. På nått sätt vill jag tro att om alla/de flesta anser att journalism fyller viktiga funktioner i samhället kommer även kravet på en ”bra journalistik”. Men vet man inte vilken funktion/roll journalismen ska ha i samhället och har dess förståelse kommer inte de kraven komma (utifrån och därigenom påverka även dess ägare).

Är uppdragsgivaren människor behov av information?

Reflektionen kring behovet av information för att känna oss trygga i vår omgivning är en intressant utgångspunkt som verkar ligga i människans gener (nyfikenheten). Har det förändrats i och med att hoten upplevs som mycket mindre nu än tidigare? Idag är ett hot om terror med kanske 10 till 100 tals döda upplevs som ett allvarligt. Dödstal i den storleken på grund av konflikter, krig, sjukdom i ett historiskt perspektiv närmast ojämförbart. Har vi i västvärlden nått en sådan trygghetsnivå att vårt informationsbehov förändrats. I media följer vi melodifestivaler, kändis diverse och annat som egentligen inte betyder nått....eller.

Är vi så nöjda i vår demokrati och tycker det fungerar så bra att man inte upplever behovet av den tredje och granskande makten. Vi kan ju nu stilla vår nyfikenhet via många medier där vi kan välja vad vi vill veta. Tråkiga och komplexa saker är svårt att ta till sig och se innebörden av även ur ett demokratiskt perspektiv. Utvecklingen med EU, regering, regioner, kommuner, landsting, företag och andra samhällsaktörer är svårt att beskriva eller ens försöka förklara. Det kan också vara svårt att ta till sig utan avsevärd inläsning i ämnet. Är samhället för komplext för att det ska gå att bedriva journalistik som går att ta till sig? Mitt svar är Ja men desto svårare samband desto mer tid behövs för att göra reportage och verkligen bena ut vad som är vad. För detta spelar de journalistiska förutsättningarna in.

Vi lever i en tid där människor mera anonymt än tidigare kan ventilera åsikter och framförallt inte behöver stå för det (via chat och bloggar). Man kan hämta hem information med enkla tangenttryckningar. Eller som Kovach & Rosenstiel tar upp, där tekniken flyttat ut, avvägningar till individen. Kan det vara så att individer idag allt mer kan leva i en egen verklighetsuppfattning än tidigare än? I en virtuellt, trygg värld kanske man kan det. Vad vill man då ha av ut av journalismen ?

Den ökade kommersialiseringen ses som det stora hotet? Sämre journalistik? Om jag drar en parallell till min värld har vi en riksrevision som granskar vårt arbetet. Ibland media, vi har i princip alltid en rättslig instans ovan oss som kan underkänna och ifrågasätta både vad vi gör men också hur. Den självkritik och självgranskning som boken ger utryck för tror inte jag räcker som motvikt. Jag tror vi behöver en fristående kvalitetsgranskare av media med mandat ? Nu börjar mana vara farligt inne på kontroll men vi har de etiska reglerna som inte förmår tvinga fram bra journalistik som motvikt till den ökande kommersialiseringen. Återigen är det förutsättningarna som behöver värnas.

Ärligt talat om nu folket inte anser medias utveckling vara ett problem hur ska man då kunna få en journalism som lever upp till de krav som bör ställas och ställs i boken? Vill folk i sin trygga värld få bilen förstörd?

Idag räcker det inte att se uppdragsgivaren som människors behov av information? Det kan tillgodoses på andra sätt även om informationens individens och samhällsvärde kan ifrågasättas.

Är uppdraget att tillgodose individens behov av (oberoende, pålitlig, korrekt, förstålig) information för att kunna bibehålla sin frihet (Kovach&Rosenstiel) ?

Gunnar Nygren forskare på JMK, anser det är viktig att diskutera grunderna för journalistiken, ex stora delar av nätet används inte de etiska reglerna. Prata mer om innehållet i media och inte bara teknik och ekonomi. Både Nygren och Davies ser en förklaring i att tidningar tas över av allt större mediekonglomerat, som är mer intresserade av ekonomisk vinst än publicistik och god journalistik.

Detta är en mycket bättre uppdragsgivare för journalismen och dess funktion i samhället.

Rent krasst är man konkurrensutsatt av Internet, andra media, folks trygghetsuppfattning och opionsbildare (allmänt). Det kanske behövs ett allmänt upprop där journalisterna beskriver och debatterar sin minskade förmåga att leva upp till de journalistiska utgångspunkterna. Både för att beskriva de konsekvenser i samhället som kommer uppstå och kräva av medborgarna det utrymme som behövs. Det är troligen inte självklart för gemene man. Kovach & Rosenstiel ger intrycket att man vet vad och hur man bör bedriva journalistik. Men vem vill driva en öppen linje att man inte gör ett bra jobb även om det är förutsättningar som är fel ?

En annan funktion utöver den granskande, informerande och förklarande journalistiken är att utgöra ett forum för publik kritik och compromise (kompromiss) det sjätte kravet enligt Kovach & Rosenstiel. DN debatt är nog oerhört viktigt men människor vill tycka till själva och inte bara vara passiva åskådare. Hur många chatforum finns det inte? Men de brukar vara smala och mer eller mindre
För det krävs att hotet/konsekvenser av det uteblivna uppdraget beskrivs, förklaras och försvaras. Det behövs också att varje individ som fattar sina beslut ser sin del i det större sammanhanget….

Är uppdraget att tillgodose individens behov av (oberoende, pålitlig, korrekt, förstålig) information för att kunna bibehålla sin frihet (Kovach&Rosenstiel) ?

Ja utifrån ett journalistiskt och demokratiskt perspektiv men….problemet är att uppdragsgivaren idag inte formulerat uppdraget eller att journalisterna stämmer av uppdraget med sin uppdragsgivare.

/Tomas

Blogg D: Journalistisk kris

Jag arbetar inom myndighetsvärlden. Det är sällan man ser bra granskningar av myndigheterna och hur makten i samhället utövas. Inte i enskilda ärenden utan de större frågorna om myndighetsstyrning i stort. Det är allvarligt när den tredje makten (media) inte klarar fullgöra sitt uppdrag att på ett bra sätt granska den styrande makten. Jag tycker det verkar som att man ofta skildrar en vinkel och arbetar inte klart en story och någon dag senare kommer en annan vinkling eller en annan del av storyn. Om man inte har ”koll” hur ska man kunna vara exempelvis konsekvensneutral? Att skriva på andras material innebär ingen direkt egen granskning eller nyhetsvärdering (vinklingen) av en story. Vi har ofta diskussion på jobbet kring specialisering kontra generalisering (kompetensprofiler vid rekryteringar) och ett dilemma att det är svårt som generalist att kunna en fråga som en specialist. Ibland behövs specialisten för att kunna förstå och för effektiv produktion. Nyhetsbyråerna kan de hålla sig med det, lokaltidningen etc. Självklart till viss del. ”Time is money” är nog det största problemet. Gunnar Nygren menar att den enskilde journalistens egna makt/inflytande över sitt dagliga arbete ändrats och mera av arbetet är produktion och inte granskning. Däremot lyfts medias ökande makt fram. Mer makt med sämre granskning. Marknadsstyrd journalistik där ekonomin är allt viktigare där journalisten blir svagare. En tredjedel av journalisterna har inte fasta jobb vilket också ger en svagare ställning. Web ger en annan roll som samtals ledare pg a tvåvägskommunikation. Svårare med deadlines då det alltid är deadline. Mera pågående process av innehållsgranskning, blir det fel, rätta. En ökad publikstyrning via webben riskerar styra innehållet allt mer.

Irak kriget gav Nick Davies inspiration, media var en viktig spelare i upptakten. Hur kunde man lägga ut så mycket felaktiga information. Han anser att journalistiken blivit ekonomiskt styrd. Journalisten har allt mindre tid idag. De stora media koncernerna har starka ekonomiska intressen. Journalisterna sitter vid datorerna och är inte ute och skapar egna kontaktnät eller har tid att kontrollera fakta. 80 % av inrikes materialet kom från nyhetsbyråerna eller PR byråer. 12 % hade kollats upp ordentligt. 12 % av eget journalistiskt arbete…..

Det är illa. Vem ska ge sanningen i samhället ?


Samhället idag är komplext och det är verkligen svårt att tränga in i djupet i samhällsfrågor, eller spegla en händelse ur flera aspekter. Försök utkräva ansvar idag? Gunnar Nygren anser det är viktig att diskutera grunderna för journalistiken, ex stora delar av nätet används inte de etiska reglerna. Prata mer om innehållet i media och inte bara teknik och ekonomi.

En stark grupp journalister kan balansera de ekonomiska intressena (etik, innehåll mot teknik och ekonomi). Inte bra om att journalisterna bara blir innehållsleverantörer för att svara upp mot ekonomiska krav. Journalistikens samhällsbetydelse är viktig och fyller en viktig funktion.

Nick Davies föreslår att innehållsdeklarera medierna. Mångfald ger fler granskande vinklingar och att journalisterna behöver själva ta tag i situationen genom att kräva mera tid.

Ytterst är det en demokratifråga om public service. En motkraft kan vara att fortsätta via skattemedel en mångfald av media. MEN då måste media visa att de inte är populistiska innehållsleverantörer…